Såhär svarar Statsminister Fredrik Reinfeldt på frågan.
"Att det skulle skett en nedmontering av den svenska välfärden sedan regeringen kom till makten är fel. Regeringen har tvärtom genomfört flera satsningar för att just stärka vård, skola och omsorg.
Sedan 2006 har vi sänkt skattetrycket med fyra procentenheter, men det är då viktigt att poängtera att skatteintäkterna har ökat med elva procent under samma period.
Den offentliga sektorns skatteintäkter har alltså tilltagit sedan alliansregeringen tillträdde, 2012 var intäkterna 150 miljarder kronor mer än 2006. Detta har möjliggjort viktiga resurstillskott till vad vi anser är några av det offentligas viktigaste uppgifter, såsom vård, skola och omsorg. Vi har kunnat göra dessa stora välfärdssatsningar, inte trots, utan tack vare att vi främjat den ekonomiska tillväxten, delvis just genom skattesänkningar.
Under finanskrisen såg regeringen ett behov av att förstärka ekonomin för kommuner och landsting då krisen drabbade hela det svenska samhället och också riskerade att påverka den välfärd som kommuner och landsting ansvarar för. Regeringen ökade därmed statsbidragen till kommuner och landsting med ytterligare 17 miljarder under perioden 2010-2012 för att säkra viktiga välfärdsfunktioner och dämpa risken för varsel och uppsägningar i kommunsektorn.
I budgetpropositionen för 2014 satsar regeringen drygt 62 miljarder kronor på hälsovård, sjukvård och social omsorg, vilket är en ökning med 2 miljarder kronor jämfört med budgeten för 2012. Regeringen satsar också drygt 96 miljarder kronor på ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, en ökning med 1 miljard sedan 2012. För 2014 avsätter regeringen också 39 miljarder när det gäller området ekonomisk trygghet vid ålderdom.
Regeringen är således mån om att det avsätts medel för dem som har det allra svårast ekonomiskt i samhället. Vi vill att barn ska kunna växa upp i trygghet, att det ska kunna ges en sjukvård som är av god kvalitet och präglas av tillgänglighet till den som behöver det, samt att man ska kunna känna sig trygg med det sociala trygghetssystem vi har i dag.
Gällande skolan så vill jag nämna att staten har ökat de direkta anslagen till svensk skola med 7 miljarder per år jämfört med 2006. Resurserna till förskolan, gymnasieskolan och högskolan har också ökat sedan 2006. I årets budget finns satsningar på bland annat fortbildning inom läsning och skrivning, ökad undervisningstid i matematik, ökat statsbidrag för fler karriärtjänster och insatser för att öka omfattningen av gymnasial lärlingsutbildning. Vi måste hålla fast vid högre kunskapskrav och högre kunskapsambitioner; mer lärarstöd och mindre eget arbete för eleverna."
Vi har en del att göra i kommunerna som inte ligger på statlig nivå. Inga människor ska behöva hamna i kläm mellan olika myndigheter eller system. I Västerås tänker jag ta initiativ till att motverka att det sker. I Västerås skall alla människor bli sedda och den inneboende kraft som jag tror finns hos människan ska tas tillvara. Västerås ska vara den kommun som ger människor en andra chans. I vår stad ska människor inte bli bortglömda.
Tyvärr finns det många upplevelser hos många där så inte är fallet. Det här vill jag vara med och ändra på.
För att det ska bli möjligt behöver jag din röst den 14 september.
"Att det skulle skett en nedmontering av den svenska välfärden sedan regeringen kom till makten är fel. Regeringen har tvärtom genomfört flera satsningar för att just stärka vård, skola och omsorg.
Sedan 2006 har vi sänkt skattetrycket med fyra procentenheter, men det är då viktigt att poängtera att skatteintäkterna har ökat med elva procent under samma period.
Den offentliga sektorns skatteintäkter har alltså tilltagit sedan alliansregeringen tillträdde, 2012 var intäkterna 150 miljarder kronor mer än 2006. Detta har möjliggjort viktiga resurstillskott till vad vi anser är några av det offentligas viktigaste uppgifter, såsom vård, skola och omsorg. Vi har kunnat göra dessa stora välfärdssatsningar, inte trots, utan tack vare att vi främjat den ekonomiska tillväxten, delvis just genom skattesänkningar.
Under finanskrisen såg regeringen ett behov av att förstärka ekonomin för kommuner och landsting då krisen drabbade hela det svenska samhället och också riskerade att påverka den välfärd som kommuner och landsting ansvarar för. Regeringen ökade därmed statsbidragen till kommuner och landsting med ytterligare 17 miljarder under perioden 2010-2012 för att säkra viktiga välfärdsfunktioner och dämpa risken för varsel och uppsägningar i kommunsektorn.
I budgetpropositionen för 2014 satsar regeringen drygt 62 miljarder kronor på hälsovård, sjukvård och social omsorg, vilket är en ökning med 2 miljarder kronor jämfört med budgeten för 2012. Regeringen satsar också drygt 96 miljarder kronor på ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, en ökning med 1 miljard sedan 2012. För 2014 avsätter regeringen också 39 miljarder när det gäller området ekonomisk trygghet vid ålderdom.
Regeringen är således mån om att det avsätts medel för dem som har det allra svårast ekonomiskt i samhället. Vi vill att barn ska kunna växa upp i trygghet, att det ska kunna ges en sjukvård som är av god kvalitet och präglas av tillgänglighet till den som behöver det, samt att man ska kunna känna sig trygg med det sociala trygghetssystem vi har i dag.
Gällande skolan så vill jag nämna att staten har ökat de direkta anslagen till svensk skola med 7 miljarder per år jämfört med 2006. Resurserna till förskolan, gymnasieskolan och högskolan har också ökat sedan 2006. I årets budget finns satsningar på bland annat fortbildning inom läsning och skrivning, ökad undervisningstid i matematik, ökat statsbidrag för fler karriärtjänster och insatser för att öka omfattningen av gymnasial lärlingsutbildning. Vi måste hålla fast vid högre kunskapskrav och högre kunskapsambitioner; mer lärarstöd och mindre eget arbete för eleverna."
Vi har en del att göra i kommunerna som inte ligger på statlig nivå. Inga människor ska behöva hamna i kläm mellan olika myndigheter eller system. I Västerås tänker jag ta initiativ till att motverka att det sker. I Västerås skall alla människor bli sedda och den inneboende kraft som jag tror finns hos människan ska tas tillvara. Västerås ska vara den kommun som ger människor en andra chans. I vår stad ska människor inte bli bortglömda.
Tyvärr finns det många upplevelser hos många där så inte är fallet. Det här vill jag vara med och ändra på.
För att det ska bli möjligt behöver jag din röst den 14 september.
Kommentarer